Lönebidrag med förhinder
2011-09-01
Special |
Behovet av lönebidragsanställningar ökar men hindras av försäkringsfrågor, bidragstak och attityder. Med sommarens ändrade regler för lönebidrag hoppas Arbetsförmedlingen ändå nå prognosen om 47 700 personer med lönebidrag mot slutet av året.
Behovet av lönebidragsanställningar ökar men hindras av försäkringsfrågor, bidragstak och attityder. Med sommarens ändrade regler för lönebidrag hoppas Arbetsförmedlingen ändå nå prognosen om 47 700 personer med lönebidrag mot slutet av året.
Stefan Pelc är webbredaktör och samtidigt en av delägarna i och grundarna av företaget Funka Nu. Tillgänglighetsfrågor och kompetens kring bemötandet av personer med funktionsnedsättning är företagets affärsidé. Med riskkapitalister i ryggen har Funka Nu vuxit sedan starten 2001 och har i dag 18 anställda.
Liksom företagets vd Susanna Laurin är Stefan Pelc bekymrad över att sysselsättningsgraden för personer med nedsatt arbetsförmåga sjunker. De tycker båda att idén bakom lönebidrag – att kompensera arbetsgivaren för nedsatt arbetsförmåga – är bra.
Stefan Pelc är anställd med lönebidrag och tar sig själv som exempel. Han berättar att han till exempel inte kan sitta hela dagen i rullstolen utan behöver åka hem och vila kroppen en stund mitt på dagen. Något som förstås påverkar hur mycket han hinner arbeta.
Båda menar dock att bland annat de regler som gällde fram till i somras för att Arbetsförmedlingen skulle kunna bevilja en lönebidragsanställning har varit ett hinder för en bättre utveckling.
– Jag ser lönebidrag som en språngbräda men på det här sättet har man ju dragit undan den, konstaterar Stefan Pelc.
Att förordningen har orsakat problem bekräftas på Arbetsförmedlingen.
– Hur många fler som annars skulle ha haft lönebidragsanställning vet vi inte, men det är sannolikt fler, konstaterar Henrietta Stein som haft en dialog om saken med arbetsmarknadsdepartementet sedan årsskiftet 2007–2008.
Diskussionerna har handlat om förordningens krav på bland annat försäkringar. Tidigare krävdes att arbetsgivaren hade kollektivavtal eller försäkringar motsvarande de som följer med kollektivavtalet. Detsamma gällde för trygghets- och utvecklingsanställningar. Problemet är att privata försäkringsgivare inte erbjuder sådana försäkringar för personer med funktionsnedsättning. Hade inte arbetsgivaren kollektivavtal så gick det alltså inte att förnya eller teckna nya lönebidragsanställningar.
– Vi ser att många mindre företag som befinner sig i en tillväxtfas är intresserade av att ha lönebidragsanställda. Men de har ofta inte kommit så långt att de hunnit teckna kollektivavtal, påpekar Henrietta Stein.
Problemet eskalerade hösten 2007 då det inte längre blev möjligt att teckna tillräckliga försäkringar för företag utan kollektivavtal på privattjänstemannasidan. Fler försäkringsbolag har också infört undantagsklausuler för personer med funktionsnedsättning eller med lönebidrag, påpekar Henrietta Stein.
Detta har gjort att det har tagits få nya beslut om lönebidragsanställningar under de senaste åren. Antalet lönebidragsanställda har därför successivt minskat, från 60 000 personer vid slutet av 2006 till cirka 46 000 mot slutet av 2010. I år har antalet dock hittills ökat något och i mitten av augusti hade 46 650 personer lönebidrag.
Enligt den nya förordningen, som började gälla den 5 juli, är villkoret för att bevilja lönebidrag att försäkringar, lön och andra anställningsförmåner i väsentliga delar är likvärdiga med dem som följer av kollektivavtalet.
– Vi har ju inte tagit bort något som fanns utan vi kräver lite mindre omfattning på försäkringsskyddet jämfört med vad som krävdes tidigare, säger Pasi Keskikastari på Arbetsförmedlingen som varit med om att se över förändringen.
Enligt Pasi Keskikastari blir ändringen i praktiken inte så stor och på arbetarsidan ingen alls. Där är det fortfarande bara ett försäkringsbolag som uppfyller kraven. Det bolaget kräver dock att alla på företaget då omfattas av deras försäkring.
För privatanställda tjänstemän finns det nu däremot fler försäkringsbolag att välja mellan men inget försäkringsbolag erbjuder hela det skydd som följer med kollektivavtalet. Enligt Pasi Keskikastari saknas en omställningsförsäkring och en tilläggssjukförsäkring för lönebidragsanställda.
– För de som blir sjukskrivna i mer än 90 dagar blir det en ekonomisk försämring jämfört med kollegerna. Men man måste sätta det i relation till att de här personerna sannolikt skulle ha varit arbetslösa annars, säger Pasi Keskikastari.
Pasi Keskikastari har bjudit in försäkringsbolagen för samtal. Han hoppas kunna förklara skillnaden mellan sjukdom och nedsatt arbetsförmåga för försäkringsgivarna, något han menar att de inte har förstått. Därigenom hoppas han kunna lägga till fler i Arbetsförmedlingens lista över bolag med godkända försäkringar.
– Försäkringsbolagen har inte rätt bild av vad lönebidrag är. Jag tror att det är därför som de har så strikta villkor.
På Arbetsförmedlingen tror man att möjligheterna att använda lönebidraget nu ökar. Man hoppas även på den kampanj som Arbetsförmedlingen drar i gång för att få fler arbetsgivare att anställa personer med funktionsnedsättning.
Skälen till att lönebidragsanställda blivit färre är dock fler: den kraftiga lågkonjunkturen och konkurrens om platserna från andra åtgärder. Högre grad av subvention och avsaknad av ett lönetak gör att arbetsgivarna tycker att nystartsjobben är mer attraktiva att använda.
Shadé Jalali, är likabehandlingsspecialist på Unionen. Hon tycker att Arbetsförmedlingen borde fokusera mer på att väcka intresset hos de större arbetsgivarna. Större företag har ofta bättre utvecklings- och karriärmöjligheter med flera olika typer av jobb, menar hon. Genom variationen av arbetsuppgifter tror hon att fler kan gå från lönebidrag till en osubventionerad anställning. Något som färre än fem procent av lönebidragstagarna gjorde 2009, enligt uppgifter från Arbetsförmedlingen.
– I dag är det mest mindre företag och enskilda organisationer som har lönebidragsanställda. Frågan man borde ställa sig är varför det finns så få lönebidragsanställda på arbetsplatser med mer än 50 anställda. De har ju dessutom oftast redan kollektivavtal, säger Shadé Jalali, och påminner om att det löser problemen kring försäkringarna.
Hon anser också att taket för den lön som arbetsgivarens ersättning baseras på är för låg, den är inte indexreglerad.
– Har du utbildat dig ska det ju löna sig även om du har lönebidrag. Problemet är ju att lönen ofta stannar vid taket.
Det är ett problem som även Arbetsförmedlingen har uppmärksammat. I ett underlag till regeringens budgetarbete föreslår myndigheten en höjning av lönetaket från dagens 16 700 till minst 19 000 kronor för både lönebidrag, trygghetsanställning, utvecklingsanställning samt skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare.
På Funka Nu vet man ännu inte hur den nya förordningen fungerar i praktiken men vd:n Susanna Laurin tycker att ändringen verkar vara ett steg i rätt riktning. Hon anser att förordningen hittills har missgynnat små och medelstora företag jämfört med offentliga arbetsgivare. Trots att de privata företagen oftare anställer personer med funktionsnedsättning.
– Det är ju ingen lag att ha kollektivavtal, så varför ska dessa bolag utestängas från ett skattefinansierat bidrag som de bidrar till i lika hög grad som andra arbetsgivare?
Susanna Laurin och Stefan Pelc irriteras dock också över bristande attityder. Susanna Laurin tycker att Arbetsförmedlingen inte presenterar potentiella lönebidragsanställda på ett bra sätt och att förmedlingen är dåligt påläst om vad företagen arbetar med. Hon förstår att det måste finnas kontroller men tycker att Arbetsförmedlingen utgår ifrån att hon som arbetsgivare är skrupelfri.
Om man vill att lönebidrag ska användas så kan man inte ifrågasätta alla som är inblandade, det motverkar hela idén, säger hon.
– Om det var en dålig arbetsgivare skulle vi då inte ha förmågan att säga upp oss. Det är en slags överhuvudet-mentalitet, tillägger Stefan Pelc.
Susanna Laurin ställer sig också frågande till hur förberedd personalen på Arbetsförmedlingen är när de gör sina kontroller.
– Stefan har en medfödd skada. Men alltid när Arbetsförmedlingen ringer så frågar de om han har blivit frisk? Om något har blivit bättre? De frågar dessutom inte honom.
– Även de som är specialiserade ser inte skillnad på rehabilitering efter en skada då man kan fråga sig om något har blivit bättre och en medfödd funktionsnedsättning.
Stefan Pelc skrattar till och konstaterar att han tyvärr är van.
– Det där är ju attityder som jag alltid möter oavsett om det handlar om lönebidrag, hjälpmedel, personlig assistans eller tillstånd för parkering. Man blir alltid ifrågasatt på nytt.
Fotnot: Statliga myndigheter och allmännyttiga organisationer har enligt Arbetsförmedlingen blivit sämre under det senaste året på att ha anställda med lönebidrag, trots att försäkringsproblemen i samband med lönebidragsanställningar varit störst för privata arbetsgivare.


