"Trovärdigheten i jobbfrågan avgör igen"

2010-05-19

Special |  

Alliansen vann valet 2006 för att de framstod som mest trovärdiga i att skapa jobb. Vänsterblocket förlorade makten för att de inte prioriterade sysselsättnings- frågan. Statsvetaren Johan Martinsson anar att socialdemokraterna är nära att gå i samma fälla igen.

Att det blev ett regeringsskifte 2006 hade många orsaker. Inte minst hade en trötthetseffekt av socialdemokraternas obrutna maktinnehav under tre mandatperioder infunnit sig. Och det kostar röster att vara i regeringsställning, regeringspartier blir mindre populära i så gott som alla länder och förlorar någon procentenhet varje gång de återerövrar makten. I Sverige fanns det också ett motstånd mot Göran Persson samtidigt som folk hade rört sig lite mer åt det liberala högerhållet.

Bakom beskrivningen ovan står statsvetaren Johan Martinsson. Hans forskning på statsvetenskapliga institutionen på Göteborgs universitet går till stora delar ut på att analysera väljarbeteenden, det vill säga hur människors röstning påverkas av olika yttre faktorer.

– Sedan kom pricken över i-et: arbetslöshets-, sysselsättnings- och utanförskapsdiskussionen. Utanförskapet präglade hela valrörelsen och verkade vara den fråga som tydligast förklarar människors byte till de partier som de röstade på, säger han.

Opinionsmätningar före 2006 visade att moderaterna hade tagit över sysselsättningsfrågan från socialdemokraterna och att de sågs som mest trovärdiga när det gällde att skapa nya jobb.

Johan Martinsson tror att det finns en risk (eller chans beroende på vem man hejar på) att socialdemokraterna gör om samma misstag igen. Varför återkommer vi till strax.  I och för sig ser situationen annorlunda ut i dag, inte minst var det lättare för allianspartierna att utmana med sysselsättningsfrågorna 2006. Helt enkelt för att deras politik var ett oprövat kort och att deras budskap om att stärka incitamenten till arbete, sänka skatterna och minska utanförskapet därmed inte gick att motbevisa.

Men nu har ju detta prövats, påpekar Johan Martinsson, och dessutom har krisen kommit emellan och efter fyra års regerande är det inte lika lätt att måla upp en positiv bild av vad människor kan se fram emot.

En avgörande faktor för höstens valresultat lär bli vilket block som lyckas framstå som det mest pålitliga i sysselsättningsfrågan. Men just nu är läget ganska jämnt. Då och då kommer det undersökningar som frågar om sådant och svaren varierar. För inte så länge sedan hade alliansen ett försprång som innebar att 9 procentenheter fler trodde att de var bättre på att skapa jobb, men kort därpå visade en annan undersökning att socialdemokraterna hade övertaget i arbetsmarknadsfrågor.

Nu åter till frågan om att upprepa misstaget från förra valrörelsen.

Johan Martinsson ser nämligen en viss kluvenhet hos socialdemokraterna som riskerar att få dem att framstå som att de inte prioriterar sysselsättningsfrågan. Han nämner som exempel Rut-avdraget som oppositionen verkar ha bestämt sig för att vilja avskaffa. Beräkningarna varierar men de flesta verkar vara överens om att jobb ändå har skapats genom den här skattesubventionen.

– Men oppositionen vill ta bort det. Då uppstår problemet hur de ska kunna framställa sig som att de prioriterar att öka sysselsättningen och att minska arbetslösheten och utanförskapet samtidigt som de av ideologiska skäl inte vill subventionera den här typen av tjänster. De kan inte framstå som att de vill skapa så många jobb som möjligt till varje pris, för det är inte sant. Det blir en utmaning att få ihop den bilden.

Riktigt vad den högervåg bestod av som alliansen surfade till sig regeringsmakten på för snart fyra år sedan kan Johan Martinsson inte svara på. Däremot menar han att den tidens gynnsamma ekonomiska klimat spelade borgerligheten väl i händerna. Generellt menar statsvetarna nämligen att det är lättare att få gehör för hårda krav i goda tider än i dåliga oavsett om det gäller arbetssökande eller sjukskrivningar.

– Så omvänt har väl finanskrisen ställt till med problem för alliansregeringen om de nu hade planer på att ytterligare skärpa upp kraven, öka arbetskraftsutbudet och hejda sjukskrivningsboomen.

Det betyder alltså att samma reform kan uppfattas som bra i goda tider men inhuman i dåliga tider. Denna psykologi tror Johan Martinsson att oppositionen kommer att spela på i matchen om väljarna. Medan regeringen å andra sidan kommer att försöka skörda framgångarna av den ökade sysselsättningen.

– Regeringen kommer nog att trycka på sin politik som skapar jobb och ökar folks incitament medan oppositionen och social-demokratin mer kommer att fokusera på villkoren, alltså människors levnadsnivå och arbetslösas situation.

Något motsägelsefullt kan det te sig att samtidigt som regeringen kommer framhäva sysselsättningen i sig, alltså antalet sysselsatta och hur många jobb som skapats, kommer oppositionen att inrikta sig på och kritisera regeringen för den ökade arbetslösheten. Faktum är att båda sakerna är sanna just nu: sysselsättningen är högre i antal än för fyra år sedan samtidigt som arbetslösheten har ökat.

Nästan lika svårt som att förutse de nästkommande fyra årens regeringsbild är det att i förhand veta i vilken grad och på vilket sätt den ena sidan kommer att försöka svartmåla den andra. Eller om blocken rent av väljer att negligera varandra och ägna sin energi åt att lyfta fram sin egen förträfflighet.

– Men jag tycker att vi redan har sett tecken från Anders Borgs sida på att skrämma väljarna med motståndarna, han har redan vid flera tillfällen varnat för oppositionens ekonomiska förslag.

Alliansens språkbruk om att minska utanförskapet och att ingen ska lämnas utanför låter i mångas öron som klassisk socialdemokratisk agitation. Johan Martinssons analys är att syftet med ordvalen är att signalera förändring, att man inte är samma moderater som tidigare, som Bo Lundgrens moderatparti som mest talade om skatter innan valnederlaget 2002.

– Språkbruket är nog väldigt viktigt för att säga att något är annorlunda. Hur mycket de lyckades i väljarnas ögon att bli ett mittenparti kan jag dock inte svara på. Men det är klart att det betydde mycket för att förändra den tidigare bilden att socialdemokraterna är bäst på sysselsättning, att omformulera den frågan och bredda den till utanförskap.

– Det är nästan förvånande hur bra regeringen har lyckats undgå kritik för arbetsmarknadens utveckling efter finanskrisen. Och deras framtid bygger nog mycket på om de lyckas övertyga om att deras politik har varit framgångsrik när det gäller att trygga ekonomin och sysselsättningen, säger Johan Martinsson.

Fakta: Jobben toppar väljarnas lista

Väljarna placerar sysselsättningen högst på valets tio-i-topplista, visar SOM-institutets senaste undersökning.

• Undersökningen gjordes hösten 2009.
• 3 500 personer har svarat.
• Svarsfrekvensen är 59 procent.
• 37 procent tycker frågan om jobben är viktigast.
• Ett år tidigare var den siffran 22 procent.