Nu ska alla bli företagare
2009-12-17
Special |
Regeringen satsar hårt på att fler ska bli företagare och ordet entreprenörskap är på allas läppar. Men är det den allomfattande lösningen på arbetslöshet, utanförskap och låg tillväxt? Vi började vårt sökande efter svar på Nyföretagarmässan i Älvsjö.
Det blåser företagsvänliga vindar i Sverige och de har blåst ett tag nu. Enligt Nordea vill drygt två miljoner svenskar starta eget företag. Störst är intresset bland unga och trots lågkonjunktur och finanskris får fler unga än tidigare F-skattesedel av Skatteverket.
Regeringen vill se fler nya företag och fler nya företagare bland kvinnor, ungdomar, utlandsfödda, asylsökande, funktionshindrade och långtidssjukskrivna.
Entreprenörskap ska löpa som en röd tråd inom utbildningsområdet och i regeringens senaste budgetproposition presenteras förslag för att öka företagarens trygghet och på så sätt få fler att våga.
Nu är det via nya företag vi alla ska växa, både som individer och land. Så det är kanske inte så konstigt att den åttonde nyföretagarmässan på Stockholmsmässan i Älvsjö söder om Stockholm lockar en rekordpublik på över 9 000 besökare.
– Det är toppen, toppen. Trycket är enormt här, det är verkligen roligt, säger Harry Goldman, mässansvarig på Jobs and Society NyföretagarCentrum, och konstaterar att synen på företagandet har ändrats markant.
Mässpubliken är brokig. Och här finns alla kontakter som den som går i företagartankar kan behöva. Rådgivarna, bankerna, nätverken med stöd och tips, företag med hemsidestjänster, företagartidningarna, företagare som vill ge goda råd och inspirera och myndigheterna är på plats.
Centralt placerade i mitten av mässhallen informerar Tillväxtverket, Försäkringskassan, Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Bolagsverket och Tullverket om vad just de kan hjälpa nya företagare med. Broschyrmaterialet fylls ständigt på och för den som vill veta ännu mer rekommenderas myndigheternas gemensamma ”Starta eget-dag”. I år går kursen vid 40 tillfällen, nästa år vid 60.
Socialminister Göran Hägglund som invigningstalar på mässan vill också ha fler företag. Allt hänger samman, påpekar han. Fler företag ger mer skattepengar, som gör det möjligt att finansiera välfärden. Utan företag ingen tillväxt, slår Göran Hägglund fast och konstaterar att i vård- och omsorgssektorn finns det gott om plats för nya företag.
Även om intresset har ökat har nyföretagandet under året gått ned i lågkonjunkturens och finanskrisens spår. Samtidigt får fler stöd till start av näringsverksamhet på Arbetsförmedlingen, och ALMI lånar ut mer pengar till både nya och gamla företag. Efter årsskiftet sänks åldersgränsen för stöd till start av näringsverksamhet på Arbetsförmedlingen. I dag är den 25 år. Det är när detta skrivs ännu oklart var den nya åldersgränsen hamnar. Nystartskontoren ska informera långtidsarbetslösa, utrikesfödda och asylsökande om möjligheten att starta företag, och hur funktionshindrande ska kunna erbjudas bättre stöd till företagande ses över just nu. Regeringen vill också att kvinnors företagande ska öka.
Samtidigt visar undersökningar att särskilt utrikesfödda kvinnor tjänar sämre som företagare än som anställda, att yngre oftare lägger ned sitt företag än äldre, att företagare arbetar mer än 50 timmar i veckan och att många företagare tycker att de knappt klarar sig. Av de under 25 år som fick stöd till start av näringsverksamhet på Arbetsförmedlingen 1998 kom också alla tillbaka inom fem år. Varför de lägger ner sina företag vet man däremot inte.
För fler av de andra grupper som det nu satsas på syns positiva sysselsättningseffekter av stöd till start av näringsverksamhet även om uppföljningstiden bara är ett år.
Ska alla ändå bli företagare? Socialminister Göran Hägglund tror inte att alla passar för det, men att fler måste ges möjligheten och de måste få rätt förutsättningar. För fler företag ger inte bara fler jobb. Det har ett värde i sig, menar ministern.
– Om människor gör det som de älskar och är bra på, då har det ett värde. När det dessutom leder till att de själva får jobb och ytterligare människor kanske kan anställas, då har det ett värde utöver detta.
Företagarnas chefekonom Lars Jagrén ser mest fördelar med regeringens satsning på företagande i nya grupper. Han pekar på att för individen kan det vara ett bra sätt att få erfarenheter och kontakter som gör att det är lättare att ta sig in på arbetsmarknaden. För företagare med invandrarbakgrund ser han även andra fördelar.
– Man anställer ju gärna personer med samma kulturella bakgrund vilket kan ge fler invandrare jobb i en tuff arbetsmarknad. Dessutom är många invandrare bra på internationell handel och gör affärer med länder som exempelvis Somalia och Irak som inte så många svenskfödda företagare skulle komma på att handla med.
Men samtidigt måste man vara medveten om att företagande inte passar alla.
– Men jag tycker att man också bör ställa sig frågan om det kanske är så att det är för riskfyllt att anställa och att det är därför som alla måste bli företagare, säger Lars Jagrén.
De flesta av de nya företagen i Sverige är dock små. Enligt Tillväxtverket är större delen av de nystartade företagen enskilda firmor och förra året arbetade 0,6 personer i genomsnitt på heltid per nytt företag. Samtidigt sysselsätter småföretagen allt fler och de stora företagen sysselsätter allt färre.
Det finns dock de som tycker att vi vet för lite och hoppas på för mycket när det gäller de nya företagens möjligheter att sysselsätta oss. Även om det finns forskning om småföretagen och dess betydelse för jobben är det svårt att dra några entydiga slutsatser av resultaten, menar Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi och ordförande i Finanspolitisk rådet. Han undrar om vi inte sätter för stor tilltro till vad småföretagen kan åstadkomma.
– I det politiska livet verkar det finnas en övertro på vad man kan åstadkomma med breda satsningar på företagande när det gäller sysselsättningen.
Företagarnas chefekonom Lars Jagrén uttrycker det lite annorlunda. Han menar att vi måste satsa brett och kraftfullt.
– Vi vet inte hur framtiden ser ut och vi vet inte vilka företag eller vilka branscher som kommer att växa. Vi vet bara att den internationella konkurrensen är hårdare och att stora företag med många sysselsatta försvinner utomlands. Vi har egentligen inget annat val än att satsa på att skapa fler nya företag, säger Lars Jagrén och påpekar att det bara är en bråkdel av företagen som växer.
Hur ska man då se på regeringens uppmuntran att starta företag – är det arbetsmarknadspolitik eller är det näringspolitik?
Socialminister Göran Hägglund vill inte välja.
– Det här är framför allt en möjlighet för den enskilde att få utveckla en egen idé och även om det inte skulle leda till något enda jobb så har det ett värde i samhället.
Harry Goldman på NyföretagarCentrum tycker att det handlar om tillväxt. Personer som står längst bort från arbetsmarknaden ska man inte satsa på. Men nu har han bråttom. Han ska vara med och dela ut priset till Årets Mentor.
Fakta: En lång rad satsningar
Just nu pågår ett stort antal förberedelser, projekt och program för att stimulera företagandet. Detta är bara en del av insatserna:
Regeringsförslag om regelförändringar för att det ska bli lättare att vara företagare. Regeringens strategi för entreprenörskap ska löpa som en röd tråd inom utbildningsområdet. Samhall startar företagarakademi under hösten. Nystartskontor med fokus på att arbetslösa, flyktingar och långtidssjukskrivna ska bli företagare. Statskontoret ska utreda hur arbetslösa med funktionsnedsättning ska kunna stödjas för att starta företag. Åldersgränsen för att få stöd till start av näringsverksamhet sänks från årsskiftet från 25 år.
Regeringen satsar 100 miljoner kronor per år, 2007–2009, för att främja kvinnors företagande m m. Tillväxtverket ska informera om socialt företagande. Tillväxtverkets program för företagare med utländsk bakgrund pågår under 2008–2010. Projektet Förändringskraft ska öka företagandet inom den kvinnodominerade vård- och omsorgsbranschen. Regeringen satsar 73 miljoner kronor 2009-2012 på entreprenörer och företagare i kulturvärlden. Mikrofinansieringsinstitutet startade i september för att ge kvinnor som står utanför arbetsmarknaden stöd och mikrolån. LRF erbjuder mentorprogram för företagare inom jordbruksområdet.