Låga löner för invandrade företagarkvinnor

2009-11-27

Special |  

Företagande kan vara ett bra sätt att få in en fot på arbetsmarknaden i ett nytt land. Men utlandsfödda kvinnor tjänar minst pengar på företagandet. Bäst går det för dem som satsar på vård och omsorg, visar en kartläggning.

Det är de utlandsfödda företagande kvinnorna i städ- och hårfrisörbranschen som tjänar sämst, oavsett vem man jämför med.

– Det är som att de är dubbelt diskriminerade. De är både invandrare och kvinnor och det verkar ha betydelse, säger migrationsforskaren Charlotta Hedberg på Stockholms universitet som kartlagt egenföretagandet med fokus på både kön och etnicitet.

Charlotta Heberg har studerat personer i åldern 20–64 år som var sysselsatta 2004. Hon har sett hur stor inkomst de har och varifrån de kommer, och har klassat dem som företagare respektive anställda beroende på varifrån de har sin huvudsakliga inkomst. Jämfört med tidigare studier har hon också lagt till variabeln kön.

Hon menar att det behövs. Det pratas mycket om företag och entreprenörskap från statsmakternas sida, bland annat som ett sätt för invandrare att komma in på arbetsmarknaden, men kunskapen är grund, påpekar Charlotta Hedberg.

– Man tror att det ser likadant ut för exempelvis alla kvinnliga företagare, men det gör det inte. Nu när vi tar hänsyn till både kön och etnicitet så kommer ny kunskap fram och vi ser att det verkar finnas extra stora hinder för de utrikes födda kvinnorna.

Variationerna är stora mellan olika företagare vad gäller inkomster och i vilka branscher de är verksamma beroende på var de är födda och om de är män eller kvinnor, visar Charlotta Hedbergs kartläggning. Hon konstaterar också att en del är som förväntat. Utlandsfödda egenföretagande män kör oftare taxi och har oftare restaurang jämfört med svenskfödda entreprenörer. De svenskfödda kvinnorna inom handeln har oftare ett varuhus eller en blomsteraffär, medan de utrikes födda har en kiosk eller en livsmedelsbutik. Egenföretagande hårfrisörskor är dock vanligt både bland utlandsfödda och svenskfödda kvinnor.

– Det förvånande mig ändå att branschfördelningen faktiskt syns så tydligt i siffrorna, säger Charlotta Hedberg.

Något som förvånade Charlotta Hedberg än mer var att en större andel av kvinnorna med de högsta inkomsterna hittas i gruppen företagare, jämfört med andelen i gruppen anställda. Någon sådan effekt syns inte för männen. En del av förklaringen beror på vård- och omsorgssektorn, menar Charlotta Hedberg. Där hittar hon störst andel egenföretagande kvinnor i det högsta inkomstskiktet. Det gäller oavsett om man är född i Sverige eller någon annanstans.

– Det här är intressant med tanke på att det händer mycket inom den här sektorn som öppnar upp för fler företag. Det är därför extra viktigt att ta hänsyn till både kön och etnicitet när man ska ge råd om företagande, anser Charlotta Hedberg.

Generellt är det stora skillnader mellan mäns och kvinnors företagande. 11 procent av alla män men knappt 5 procent av kvinnorna av dem som var sysselsatta 2004 var egenföretagare. Den relationen förändras inte när man tar hänsyn till födelseland.

Största andelen företagare i förhållande till den etniska gruppens sysselsättning hittar man bland de nord-amerikanska kvinnorna. De afrikanska och sydamerikanska kvinnorna har minst andel kvinnliga företagare. Det gäller även för männen. Störst andel manliga företagare av de sysselsatta kommer från Västasien, visar kartläggningen.

Det är de kvinnliga utrikes födda företagarna som har störst andel företagare i det lägsta inkomstskicket. 62,5 procent av alla kvinnliga företagare tjänar under 143 000 kronor per år. Motsvarande siffra för de infödda kvinnliga företagarna är 49,9 procent. Sämst tjänar kvinnorna från Västasien, Östasien och Afrika. Bland de svenskfödda manliga entreprenörerna är det bara en tredjedel av männen som tillhör det lägsta inkomstskicket. De utrikes födda männen tjänar ungefär som de svenskfödda kvinnorna.

– Det är som att det finns tre inkomstskikt. Överst är de svenskfödda manliga företagarna, sedan kommer de svenskfödda kvinnorna och de utrikes födda männen. Längst ned hittar vi de utrikes födda kvinnliga företagarna, konstaterar Charlotta Hedberg.

Om utrikes födda då generellt tjänar sämre som företagare än anställda och dessutom sämre än svenskfödda företagare, är då företagande verkligen ett bra sätt att integreras?

– Ja, till viss del tycker jag det. Pengar är ett trubbigt mått och vi vet att det för många ger ett mervärde i form av självförverkligande att vara sin egen.

– Den viktiga frågan man som politiker ska ställa sig är kanske inte varför de utrikes födda tjänar mindre, utan varför hamnar de just i de här branscherna? Jag tycker att man bör ta fasta på att exempelvis kvinnliga företagare tjänar mer inom vård och omsorg. Hur kan vi då göra för att det ska kunna bli fler företagare just där?

Hitta mer!

Utlandsföddas företagande i Sverige, Tillväxtverket 2008.