Stort intresse för ”starta eget”
2009-11-27
Special |
Nu är det dags igen. Fler får stöd till start av näringsverksamhet, en åtgärd som varierat stort genom åren. 25-årsgränsen tas bort och utsatta grupper ska stöttas att starta.
I Botkyrka söder om Stockholm konstaterar vägledare Karin Ewing och Mikael Ahlstam, som arbetar med information till dem som vill starta eget, att stöd till start av näringsverksamhet har blivit modernt igen. De arbetar bägge på den nya tjänsten Nystartskontor, som nu successivt införs runt om i landet. Regeringen vill genom Nystartskontoren särskilt satsa på att informera arbetslösa, nyanlända flyktingar och långtidssjukskrivna om möjligheterna.
I Botkyrka startade tjänsten redan i våras. Intresset är stort och Karin Ewings och Mikael Ahlstams mål för helåret – att nå 500 personer med information, ha sett 25 stycken bärande idéer och fem stycken som startat företag – har redan uppnåtts.
Enligt Arbetsförmedlingens siffror är det också betydligt fler som får stödet nu än för ett år sedan. I september i år är det 3 265 personer som har fått sin affärsplan godkänd och är på gång att starta företag. Det är fler än dubbelt så många som i september 2008, då 1 543 personer kämpade med sina första fakturor.
– Det här är ett stöd som egentligen aldrig har prioriterats av någon, därför åker volymen upp och ned beroende på om annat prioriteras, konstaterar Lennart Danielsson, ansvarig för stödet på Arbetsförmedlingen.
Att fler nu beviljas stöd till start av näringsverksamhet tycker han är bra.
– Det här är ett program som är bra för alla grupper. Förutsatt att de har en bra affärsidé som inte snedvrider konkurrensen och att de kan försörja sig på verksamheten, tillägger Lennart Danielsson.
Att stödet är effektivt får också i stort medhåll i utvärderingar från både Arbetsförmedlingen, ITPS och Riksrevisionen.
Riksrevisionens utredning jämför personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen 2003 som fick stöd till start av näringsverksamhet med inskrivna personer som inte fick stödet. Den visar att de som har fått stödet klarar sig bättre på arbetsmarknaden än de som inte fått det. Sannolikheten att inte vara inskriven efter två år är 46 procent högre för dem som fått stödet jämfört med gruppen övriga.
Även ITPS, numera Tillväxtanalys, har tittat på stödets effekter. De konstaterar dock att de näringspolitiska effekterna är tveksamma: det syns ingen skillnad i överlevnadsgrad mellan företag som får och företag som inte får stöd. ITPS konstaterar också att tillväxten i stödföretagen högst troligt sker på bekostnad av andra företags utveckling. Trots det förordas en flitigare användning under förutsättning att man också fortsatt tar hänsyn till att stödet riktar sig till lämpliga personer.
Statskontoret har fått i uppdrag att utreda hur personer med funktionsnedsättning ska kunna uppmuntras att starta företag. Ytterligare en period med stöd till start av näringsverksamhet är en av de möjligheter som Statskontoret ska titta på. Enligt projektledare Jonas Ericson är sysselsättningseffekterna för gruppen goda av stödet. Däremot arbetar personer med funktionshinder färre timmar i företaget och det är därför tveksamt om man kan försörja sig på sitt företagande, i samma utsträckning som andra.
– Regeringens syfte är att bryta utanförskapet, säger Jonas Ericson.
Bland de långtidsarbetslösa i Tumba är däremot intresset svalt för att starta företag, konstaterar arbetsförmedlare Britt Dagquist. Hon tror att det bland annat beror på att många är oroliga för ekonomin.
– Många här har inte så stort aktivitetsstöd och arbetslösa får inte lån på banken. Har man familj så räcker det inte. Min erfarenhet är att invandrare vågar mer. De hjälper varandra på ett helt annat sätt, även med pengar.
Vägledarna i Botkyrka, Karin Ewing och Mikael Ahlstam är positiva till att det pratas företagande och entreprenörskap när det handlar om att hjälpa arbetslösa att hitta jobb. Men de tycker att man måste ha koll på vem som passar för att starta företag. Ingen får luras in i en tuff företagarmiljö. Karin Ewing skulle önska att det fanns ett system för att se hur det går, särskilt för dem som står längre bort från arbetsmarknaden.
Gör man en insats från det offentliga för att någon ska bli företagare borde man följa upp det. Då har vi ett ansvar.
Fakta Stöd till start
Stödet ges till den: som är eller riskerar att bli arbetslös, som bor i särskilt stödområde, som bedöms ha goda förutsättningar att driva företag, vars idé bedöms få en tillfredsställande lönsamhet och ge varaktig sysselsättning. Unga funktionshindrande kan få stödet innan de fyllt 25 år. Stödet får inte snedvrida konkurrensförutsättningarna för annan verksamhet.