Stor risk för unga att gå tillbaka i arbetslöshet
2009-11-27
Special |
Arbetsmarknaden har tagit fram uppgifter på vad som hänt de personer som fick stöd till start av näringsverksamhet 1998. Resultatet visar att en fjärdedel återkommer till Arbetsförmedlingen inom en tioårsperiod. Men unga och födda utanför Norden löper stor risk att bli arbetslösa igen.
Totalt fick 16 742 personer stöd till start av näringsverksamhet 1998. Drygt tio år senare eller fram till och med oktober 2009 hade 6 493 personer eller, 39 procent, kommit tillbaka till Arbetsförmedlingen.
– Det är ett resultat som påminner om de uppföljningar vi gjort tidigare, säger Susanna Okeke, sektionschef på Arbetsförmedlingens utredningsenhet.
– Vi har sett att överlevnadsgraden för företag som beviljats stöd till start av näringsverksamhet är 60 procent efter tre år. Det är intressant att se att få har återvänt till Arbetsförmedlingen även efter en längre tidsperiod. Om detta betyder att de har kvar sina företag eller får sin försörjning från något annat håll kan vi inte utläsa av dessa siffror.
De flesta som kommer tillbaka till Arbetsförmedlingen gör det redan under de två första åren.
– Det är inte lätt att veta i förväg om man har en lönsam affärsidé eller om man är rätt person att driva företag. Det är många som kämpar på under den första tiden även om det inte går så bra men sedan, efter en tid, tvingas man lägga ned. Vi ser därför att chansen att företaget överlever ökar efter ett par tre år givet att man har klarat sig så länge.
Av alla som fick stödet 1998 hade 25 procent kommit tillbaka till Arbetsförmedlingen och registrerats som arbetslösa efter tio år.
– När vi följt upp personer som fått stödet efter 180 dagar har vi sett att 6,5 procent kommer tillbaka som arbetslösa. Att 25 procent har kommit tillbaka till Arbetsförmedlingen under en tioårsperiod verkar inte orimligt, men det visar att vi behöver ha längre uppföljningsperioder, menar Susanna Okeke.
Endast ett fåtal, 259 personer, av dem som fick stödet 1998 var under 25 år. 2003, alltså redan efter fem år, hade alla återkommit till Arbetsförmedlingen.
– Vi vet från tidigare att i gruppen som får stöd till start av näringsverksamhet ökar sannolikheten att överleva med stigande ålder fram till 40–50 års ålder. Vi vet inte varför de unga lägger ned sina företag men de har ju fler alternativ än äldre och många har ännu inte bestämt sig för vad de vill göra.
– Vi ser att sannolikheten att vara sysselsatt ökar för utomnordiska medborgare, äldre och funktionshindrade om man får stöd till start av näringsverksamhet. Men vi har bara sett vad som händer efter ett år, så vi får ta den uppgiften med viss reservation.
40 procent av dem som fick stödet 1998 var kvinnor, 60 procent män. 62,6 procent av männen med stödet återkom inte till Arbetsförmedlingen under tioårsperioden. Motsvarande siffra för kvinnorna var 59,2 procent.
36 procent av nordborna hade kommit tillbaka till Arbetsförmedlingen efter tio år. Av dem födda utanför Norden kom 66,5 procent tillbaka.
– Utrikes födda startar oftare företag i branscher som de inte har erfarenhet av. Det kan vara en av förklaringarna till att de tvingas lägga ned och komma tillbaka till Arbetsförmedlingen i högre grad. I våra uppföljningar har vi dock inte sett att utrikes födda med stöd till start av näringsverksamhet skulle ha lägre sannolikhet att vara sysselsatta i sina företag på kort sikt, men även här skulle det vara intressant att studera resultaten under en längre uppföljningsperiod.
Nästan exakt två tredjedelar av de med gymnasial utbildning hade inte återkommit inom tio år, detsamma gällde 57,3 procent av de med förgymnasial utbildning och 55,4 procent av de med eftergymnasial utbildning.
– Utbildningsnivån verkar inte ha någon större effekt på hur man klarar sig med stöd till start av näringsverksamhet. Däremot har vi tidigare sett att utbildning inom den bransch där företaget startar har en positiv effekt på möjligheten att försörja sig.
Inskrivningstiden på Arbetsförmedlingen före stödet verkar inte spela så stor roll, runt 40 procent var tillbaka inom tio år vare sig de hade varit inskrivna mindre än en månad, i ett halvår eller mer än två år.
– Att det inte verkar spela någon större roll hur länge man varit arbetslös stämmer också med våra resultat. Däremot kan de med längre arbetslöshetstid försörja sig på sina företag i mindre utsträckning, vilket naturligtvis kan påverka företagets framtidsutsikter, konstaterar Susanna Okeke.