Fel på miljarder om a-kassan
2009-11-27
Aktuellt |
Både Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsdepartementet har under året tvingats ändra sina prognoser för hur många som har rätt till arbetslöshetsersättning. En av orsakerna är underlagen. Nu ändrar Arbetsförmedlingen sitt sätt att räkna.
–Vi har sett att vi har legat fel i våra prognoser därför har vi gjort vissa förändringar i hur vi gör våra beräkningar. Nu gräver vi lite djupare och försöker få fram en mer korrekt beskrivning av framtiden, säger Clas Olsson, analyschef på Arbetsförmedlingen.
De historiska mönstren är brutna. En arbetslöshet på en given nivå ger inte längre lika många arbetslösa med rätt till arbetslöshetsersättning som tidigare.
Nya regler kring a-kassan, kortare ersättningstider och en ny sammansättning av arbetslösheten har förändrat förutsättningarna för att göra rättvisa prognoser över hur mycket pengar som kommer att betalas ut i arbetslöshetsersättning, påpekar Clas Olsson. Inför Arbetsförmedlingens senaste utgiftsprognos som presenterades i slutet av oktober har sättet att räkna på därför setts över.
Förra året omfattade utbetalningarna till arbetslöshetsersättningen närmare 14 miljarder kronor, vilket var en ovanligt låg siffra. För 2009 räknade både Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsdepartementet med tanke på arbetsmarknadsläget med kraftigt ökade utgifter för ersättningen. Arbetsförmedlingens anslag för 2009 var från början 17,6 miljarder. I vårbudgeten ökade regeringen på beloppet med drygt sex miljarder. Men allt hade inte behövts. Enligt Arbetsförmedlingen kommer kostnaden att hamna på drygt 20 miljarder i stället för på drygt 24 miljarder.
Hur stor del av de nedjusterade fyra miljarderna som förklaras av vad, det vet man inte på Arbetsförmedlingen. En del förklaras av att arbetslösheten blivit lägre än befarat och en annan av att de arbetsmarknadspolitiska programmen, där deltagarna har aktivitetsstöd i stället, har ökat i omfattning.
Fredrik Jansson Dahlén, enhetschef på Arbetsförmedlingens forskningsenhet, tror att en ytterligare förklaring kan vara att Arbetsförmedlingen tidigare överskattade antalet arbetslösa som hade rätt till ersättning. Så skedde genom att det är den sökandes egen bedömning av sin rätt till ersättning som registreras på förmedlingen. När kassan sedan väl fattar beslut så kan det bli ett annat beslut.
– Räknar vi dem i våra register som har kassakod ger det en överskattning av faktiska utbetalningar, säger Fredrik Jansson Dahlén.
Clas Olsson menar dock att den delen bara är en av många komponenter som har vägts in. Han utesluter inte heller att fler ändringar kommer att behöva göras inför nästa prognos som kommer i slutet av januari.
Även på arbetsmarknadsdepartementet har man tvingats att ändra i sina prognoser.
Från vårpropositionen till höstpropositionen räknar man med att 1,9 miljarder mindre kommer att gå till arbetslöshetsersättningen. Trots att man räknar med en högre arbetslöshet än i vårpropositionen.
– Vi har reviderat ned andelen som har rätt till ersättning för vi har sett under den här perioden att de har blivit färre än vi räknade med tidigare, säger Markus Martinelle, departementssekretare på arbetsmarknadsdepartementet där man bland annat arbetar med beräkningar av a-kasseersättningen.
Det betyder ändå att Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsdepartementets prognoser fortfarande skiljer sig åt, vilket skulle kunna förklaras av att man gör olika bedömningar av utvecklingen av arbetslösheten, påpekar Clas Olsson.
Spelar det någon roll att arbetsmarknadsdepartementet och Arbetsförmedlingen gör olika prognoser?
– Prognoserna fungerar ju bland annat som ett slags bench mark. Det är något oroväckande om man har prognoser som ser mycket olika ut. Det känns tryggare nu när Arbetsförmedlingens prognoser ligger närmare våra, säger Markus Martinelle på departementet.
Han tillägger att det är extremt svårt att göra prognoser men att det ändå är viktigt att det blir rätt. På departementet ser man löpande över prognosarbetet.
– Ett stort anslagssparande är inte bra. Det är ju pengar som man låser upp och som skulle ha kunnat användas till något annat.