Praktik ger känsla av hopp
2009-05-15
Special |
Arbetslösa som har blivit deprimerade av sin arbetslöshet ska helst komma tillbaka till arbetsmarknaden så fort som möjligt. Annars riskerar deras tillstånd att förvärras, menar en erfaren arbetsförmedlare.
Pia Frost har stor erfarenhet av att möta arbetssökande som mår psykiskt dåligt av arbetslösheten. Sedan åtta år tillbaka arbetar hon i huvudsak med sökande som befinner sig i rehabiliteringssamverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, men hon möter även andra arbetslösa.
– Det är viktigt att de får vara i ett sammanhang där de får känna att de är värda någonting, att de duger. Det kan vara via en praktik eller provtjänstgöring, ofta med en successivt ökande arbetsinsats, som får dem att känna att de har en förmåga och att det finns ett hopp om att få ett arbete, säger hon.
Hon upplever att de som kommer till Arbetsförmedlingen från sjukskrivning med någon psykisk åkomma i bagaget har det lättare än deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin. Under 300 dagars arbetslöshet hinner många tappa sitt sociala sammanhang.
– De som kommer från sjukskrivning har ofta ett hopp om att kunna börja jobba igen efter att ha varit sjuka en längre tid. Jag upplever det som att det är lättare att komma från den rollen än från att ha varit arbetslös en längre tid och känna sig ratad.
För att hjälpa till att bygga upp självkänslan hos en arbetssökande försöker Pia Frost få sin sökande att fokusera på vad som trots allt fungerar och sånt som han eller hon gör för att stå ut, trots känslan av hopplöshet. Ibland krävs det mer än ett samtal och ibland samarbetar hon med förmedlingens psykologer. Hon pratar om att bygga en slags plattform och att ta små steg för att orka gå vidare. Tyvärr är de små stegen inte alltid förenliga med myndighetsrollen.
– Det kan ställa till problem. Men det är åtminstone viktigt att man säger att de här kraven har vi att hantera och att personen får gå hem och fundera igenom dem så hörs vi i morgon. För om de ligger åt det depressiva hållet kan de säga nej direkt, men om de får fundera lite så är de mer villiga att försöka och ofta går det bättre än vad de tror.
Ett annat dilemma med myndighetsutövningen är att jobbsökandet i sig kan förvärra situationen för den redan deprimerade. Att få nej är nedbrytande i sig och efter många negativa besked orkar många inte söka igen av rädsla för att få ytterligare ett nej. Då är kraven mycket lägre ställda på dem som ingår i rehabiliteringssamverkan med Försäkringskassan när det gäller till exempel yrkesbyten.
– I den samverkan söker man jobb på ett annat sätt, specifika jobb som man har kompetens för. Coachningsmetodiken kallas för biologdesignern (se faktaruta) men tyvärr kan vi inte jobba på det sättet med andra grupper än dem som är med i rehabiliteringssamverkan och har sjukpenning. Metodiken tar tid och resurser som vi inte har för övriga inskrivna.
Vad för slags råd ger då Pia Frost sökande som börjar tvivla på sig själva och sina förmågor och som saknar det sammanhang som ett arbete ger? Vad kan de göra på egen hand?
– Det är en svår fråga, men struktur på dagen är alltid bra, att försöka bibehålla sina rutiner. Men jag kan ju inte uppmana dem att göra vad som helst med tanke på a-kassans krav på tillgänglighet men aktivitet i sig främjar hälsan, det vet man ju, och motion. Jag försöker få dem att åtminstone hålla fast vid sina intressen så länge det inte inkräktar på jobbsökandet. Man måste ju faktiskt fortsätta att söka jobb.
Fakta: Biologdesignern
Biologdesignern är en metodik som syftar till att deltagaren ska ta tillvara på egna resurser och drivkrafter. Individen ska identifiera sin unika kompetens och omsätta det till beslut och handling som leder hela vägen tillbaka till arbete.
Biologdesignern har utvecklats av Ibility i samarbete med Stockholms stad och Faros (samverkansprojekt mellan Arbetsmarknadsstyrelsen och Riksförsäkringsverket). Den bygger på erfarenheter av 25 000 människors förändringar i arbetslivet under de senaste 12 åren.
Namnet är myntat efter en kvinnlig biolog med stort designintresse som lyckades få en arbetsgivare att skapa en tjänst som är en kombination av de två yrkena biolog och designer. Hennes första arbetsuppgifter var att designa informationsmaterial för ett stort läkemedelsföretag.